En utmaning

Blev inte utmanad, men väl inspirerad av utmaningen på Marcus Birros blogg, så jag skrev den här listan:

Vad gjorde du för 10 år sedan?

Andra terminen av mina universitetsstudier. Har precis "flyttat upp" till medicinareberget efter ett halvår av grundläggande kemi på Chalmers. Bodde fortfarande hemma i Lerum (dit jag snart kommer återvända en tredje gång skulle jag tro). Var relativt ofta (för att vara mig) på pubrunda och studentfest, pluggade gjorde jag bara veckan innan tenta. Skola 5 timmar per dag i snitt, annars var det datorspelande, skivlyssnande, bokläsande och annan asocial aktivitet som rådde.

Vad gjorde du för ett år sedan?

Bott i Tokyo i snart ett halvår. Forskningen gick inget vidare men på helgerna var jag och flickvännen runt till olika ställen i denna underbara stad vilket var desto roligare.

Fem snask du gillar?

Kexchoklad ("småbitar" i påse, inte den stora varianten), Kinapuffar, popcorn, Baumkuchen, Furutas "Fresh Cream Chocolate"

Fem sånger du kan hela texten till?

Kommer inte på fem sånger nu, men tror jag kan dessa tre i alla fall:
"Heaven and Hell" med Black Sabbath
"Holy Diver" med Dio
och så "Revelations" med Iron Maiden

Vad skulle du göra om du var miljonär?

Beror på hur många miljoner...
Kanske åka/vandra runt i Japan (och andra delar av Asien?) och uppleva landet och dess människor (tack för tipset, Johankun!)
Eller köpa en lägenhet och betala av studielånet för ett lite tråkigare svar.
Om mångmiljonär - inte göra ett ärligt handtag under resten av livet (ungefär som nu vill säga ;)

Tre dåliga vanor?

Skjuter gärna upp saker så långt som möjligt (och ibland längre).
Är extremt dålig på att fatta beslut.
Ser på japanska dramaserier på datorn sent på natten när jag borde sova.

Fem saker du gillar att göra?

Promenera i Tokyo
Promenera i Kyoto, Nara, Osaka eller varsomhelst i Japan (här härmar jag Birro friskt, jag vet)
Äta nabe i lägenheten med flickvännen
Slappa framför TV/dator
Lyssna på bra musik

Fem saker du aldrig skulle klä dig i eller köpa?

Stora hiphopjeans med "häng"
Keps/mössa
Linne
Ankelsockor
Träskor

Fyra favoritsaker?
(har svårt att komma på materiella ting med sentimental anknytning eftersom de flesta finns i Sverige på andra sidan jordklotet, så det får bli de saker jag har här och nu)

Dator
Min gamla skinnjacka ärvd från farmors svåger via min bror
TV
Ipod
Sony Cybershot-kamera


Då utmanar jag väl alla er (2-3 personer?) som läser den här bloggen!

初雪

Så skedde det ändå. Idag snöade det för första gången sedan jag kom till Tokyo för 17 månader sen. Visserligen blötsnö som knappt hade lagt sig innan den regnade bort, men ändå. När alla japaner satt inne på lab och vägrade gå ut i kylan ens för att äta lunch tog jag en kort promenad i omgivningarna (Uenoparken ovan).

Den här synen mötte mig när jag öppnade ytterdörren i morse:

Snöfall och fruktbärande mandarinträd vid Sumidafloden:

Todai-dammen:

Ueno igen:

I helgen

I lördags åt vi på en av våra favoritrestauranger - Sofia i Shiodome som likt namnet antyder bjuder på bulgarisk mat. Mycket yoghurtbaserat vilket gör att det påminner en del om grekiskt. Deras bulgariska köttbullsrätt är precis vad jag som annars tycker det är alldeles för dåligt med kött och gräddig sås på japanska restauranger behöver. Fast lite mer grönsaker än ett salladsblad och en liten tomat hade kanske varit bra.

Inga bilder från Sofia, men dock från två kor vi stötte på på vägen mellan Shiodome och Marunouchi i centrala (om det nu finns något centrum) Tokyo...
Och varför skulle vi till Marunouchi - jo, för att äta på ett annat favoritställe - glassbaren (?) Cold Stone Creamery, som finns på några ställen runt om i Tokyo. Den här gången blev det favoriten "Breathless Boston Creampie" med vaniljglass, grädde, chokladfudge och sockerkaka. Nästan gång ska jag nog testa deras "Apple Pie A la Coldstone". Sjukt gott och ohälsosamt!
Det är ett ganska speciellt ställe. De anställda har en tendens att brista ut i sånger ur olika Disneyfilmer allt som ofta. Dessutom spelade de "Number of the Beast" med Iron Maiden i högtalarna precis då vi anlände - mycket surrealistiskt.

Breathles Boston Creampie i mediumstorlek och med tillvalt (kostar 50 yen extra) chokladdoppat rån;
På väg hem: Underjordspassagen mellan Marunouchi building och Tokyo Station:

I nyårshelgen när jag var på besök i flickvännen hus "på landet" åt vi 鍋 ("nabe"), i hela tre dagar - först den berömda sukiyaki (där man doppar köttet i vispat rått ägg), sedan den nästan lika berömda shabu shabu i två dagar, en dag med sesamsås och nästa dag en koreansk kimuchi-variant.

Vad är då nabe? Nabe (eller nabemono) är helt enkelt en gryta som lagas direkt på matbordet på en portabel kokplatta där man lägger i ingredienserna (finskuret kött, olika svampar, salladskål, purjolök, köttbullar, fisk, whatever) allt eftersom man äter och som gärna delas i goda vänners lag, ofta under årets kallare hälft.

Eftersom både flickvännen och jag tycker mycket om nabe så insåg vi att vi ville äta det även när hon kommer till Tokyo - så i söndags gjorde vi slag i saken och köpte en elektriskt uppvärmd nabe (det finns gasdrivna också) för motavarande 180 kronor på den närliggande livsmedelsbutiken och invigde den redan samma kväll:

Det blev favoriten shabu-shabu (namnet kommer från ljudet som uppkommer då man för det tunt skurna köttet fram och tillbaka i den kokande grytan) med goma(senapsfrö)-sås.

Det är mycket gott att äta med ris också, men tyvärr glömde jag att köpa ris den här gången.

Eftersom vi saknade skålar i rätt nabe-storlek blev det inköp av två sådana för ca 6 kronor styck på 100-yen-shop - en svart:

...och en röd:

Det blev gryta i måndags också. Vi hade "shin-nen-kai" (nyårsfest - i Japan firar man både i slutet av året och när det nya året börjat) med forskargruppen inklusive professorn. Det blev fint värre med Chanko-gryta (den mat som sumobrottare äter för att bli stora och starka) i Ryogoku, Tokyos sumobrottarcentrum.

Först kom en skål med sashimi och lite annat som jag inte vet vad det är:

Sen var det en rätt som bestod av lax med något potatisbaserat ovanpå, ingefära och en gurkbesläktad grönsak med senap (den var stark!):

Den här gigantiska skaldjurstingesten (skalet var ca 20 cm i diameter) antar jag är något typ av ostron? Är inte så hemma på den här typen av mat:

Glömde tyvärr ta kort på själva chanko-grytan, men den innehöll diverse fisk och kött, räkor, morötter och andra grönsaker. På slutet häller man i udon (tjocka nudlar) för att suga upp det sista av "soppan". Blev ruskigt mätt.

Det var underhållning också, i form av vad jag tror var pensionerade sumobrottare som reciterade traditionella dikter och trummade och stod i. Min sittplats var inte den bästa, så jag fick inte så bra intryck av vad de höll på med, men här lyckades jag fånga en av de som uppträdde på bild:

Platsen för uppträdandet var i form av en sumoring mitt i restaurangen:

Efter en rejäl middag plus öl och sake tog sig de flesta hemåt (eller tillbaka till lab?) medan jag och tre till bestämde oss för att ta en karaoke i centrala Ryogoku då kvällen fortfarande var ung. Japaner som de är så sjöng alla helt otroligt bra (pga mycket övning med karaoke sen unga år?), speciellt en av läkarna på lab som hade en otrolig rösträckvidd och inlevelse då han sjöng allt från ballader till rock. Bäst var kanske hans tolkning av japanska rockbandet B'z "Fireball". Annars bjöds det på japansk soulpop i form av Exile, visual-kei i form av Malize Micer och annat smått och gott. Själv lyckades jag inget vidare med X Japan's "Weekend", gjorde en hyfsad insats med Namie Amuros "Taiyou no season" och avslutade med att göra en riktigt bra "I For You" med Luna Sea.

Sen var det dags att ta sig hemåt (klockan 11, ungefär vid den tiden man brukar vara på väg hem från lab en vanlig dag). Eftersom Ryogoku inte är så långt från mitt hus tog jag mig hemåt till fots. Blev en promenad vid Sumida-floden för första gången på ett bra tag. Självklart tog jag lite bilder, testar en ny inställning med hög ISO-whatever - blev riktigt klara och fina bilder:

Sumidagawa by night - Tokyo blir inte finare än så! (även om motivet ovan kanske inte är flodens bästa vy direkt)

Bäst 2007 (TV)

Eftersom jag befinner mig i Japan (om nu någon inte visste det...) så har det självklart blivit mest japanska TV-serier jag följt under året. Här är de fem bästa TV-serierna från 2007:

1. Life (JPN)

Utan tvekan årets dramaserie. Jag satt med hjärtat i halsgropen och levde mig verkligen in i det som skedde huvudpersonen Ayumu (spelad av Kii Kitano) då jag såg den här mangabaserade serien om mobbning i japansk highschoolmiljö. Den höga kvalitéten höll ända till slutet, inte så vanligt för japanska dramaserier.

Bra skådespel, manus och musik, med öppningstemalåten sjungen av Mika Nakashima som pricken över i:et.

Det ryktas om specialavsnitt och ny säsong, något jag hoppas blir verklighet.

2. Curb Your Enthusiasm (Säsong 6) (USA)

Kanske den roligaste säsongen hittills av denna post-Seinfeldkomedi av och med Larry David där inga ämnen är tabu. Ommöbleringar i Larrys familjesituation inte minst med inneboende familjen Black (JB Smoove som Leon är otroligt bra) gav upphov till många galna situationer och Larry i komisk högform.

3. Tantei Gakuen Q (JPN)

Ganska underhållande drama, baserad som så många andra japanska serier på en manga, om elever vid en detektivskola som dras in i allt farligare brottsfall. Den underbara miljön från omgivningarna kring Akihabara och Sumidafloden i Tokyo var bara det ett skäl att se den.

4. First Kiss (JPN)

En klassisk j-dramastory med vanliga ingredienter som kärlek och huvudperson med livshotande sjukdom. Skulle ljuga om jag sa att söta Mao Inoue som nämnda huvudperson inte är en stor orsak till att jag fattade tycke för serien.

5. Hataraki Man (JPN)

Även om sensmoralen (åtminstone efter tre avsnitt - jag har inte hunnit se mer) för serien verkar vara att det inte finns något mer beundransvärt än personer som sätter jobbet före allt annat, en livssyn jag som icke-japan har svårt för, så kan jag inget annat säga än att serien bjuder på bra dialog, en del humor och bra spel av främst favoriten Miho Kanno i huvudrollen.