Kanda Myojin

Här i Tokyo är det fortfarande väldigt varmt, även om det sägs att det bara var 25 grader idag. Vandrandes genom Tokyokvällen i högt tempo med min ständiga följeslagare och trogna vän, min laptop, som jag alltid bär med mig eftersom det är både min privata och jobbdator, på 3 kilo i handen kändes det dock inte ett dugg svalt.

Fick en ny favorit bland Tokyos Shinto-helgedomar och ett nytt favoritställe i Tokyo: Kanda Myoujin (神田明神), eller Kandahelgedomen. Såg den för första gången på en japansk TV-serie (baserad på mangan Tantei Gakuen Q) som gick i somras , och blev genast fascinerad av den mystiska stämning som verkade råda där. Den sägs vara hemsökt för övrigt, men det var inget jag märkte när jag var där.

(en av helgedomens gudar - Daikoku sama)

Mitt sällskap i kvällningen bestod av en kvinna och två män som vandrade fram och tillbaka barfota framför helgedomens huvudbyggnad för att stanna en gång varje varv för att be eller "inoru" till helgedomens gudar, förmodligen om någon mycket viktigt, som ett lyckat resultat av en svår operation eller dylikt (detta fick jag förklarat för mig av min flickvän efteråt). En söt katt träffade jag också, inget ovanligt möte vid japanska tempel eller shrines.

(Ebisu-sama)

Det fanns även någon typ av automat där jag tror man kunde köpa omikuji - papperslappar med slumpvisa spådomar som man kan köpa på japanska tempel och helgedomar, ungefär som en lyckokaka fast utan kaka. Det fanns en robot som föreställde ett dansande lejon inne i automaten (länk till filmen eftersom jag av någon anledning inte lyckas embedd:a den):

http://www.youtube.com/watch?v=3FC_LQBu83A

Fem-tio minuters promenad från helgedomen och man kommer till ett område som är "something completely different" - elektronikdistriktet Akihabara (se foto nedan). Tyvärr är bilden nedan inte särkilt karaktäristisk för områdets neonljus och stämning, men det var den enda jag hade (Yodobashi Kameras stora elektronikvaruhus i bakgrunden och, även om det är svårt att se, folk som väntar på JR:s Yamanote-linje)...

Dessutom var de flesta butiker redan stängda vid det här laget.

Sedan tog jag Hibiya Line till Kayabacho och promenerade hem.

People I like to meet

Några band (vissa mer aktuella än andra) som gärna hade fått ta vägarna förbi Tokyo:

Threshold
Visserligen gillar jag den förre sångaren bättre än nygamle Damian, men det här är helt klart mitt favorit-progmetallband på sistone

Symphony X
Nytt album som kan vara det starkaste de släppt sen klassikern Divine Wings Of Tragedy, och de ska vara klart kompetenta live vad jag hört

My Dying Bride
Det sista av mina absoluta favoritband (tillsammans med Black Sabbath) som jag ännu inte sett live; har byggt upp en gedigen samling låtar att välja från och är förvånande bra live trots att de inte genomfört en regelrätt turné på ett decennium

Reverend Bizarre
Såg 20 min på Henriksberg i Gbg av alla ställen och det gav defenitivt mersmak - en avskedsvärldsturné är tyvärr inte så realistiskt för ett halvobskyrt doomband...

Tiamat
Ska vara riktigt bra nu. De lär åtminstone vara bättre än den enda gång jag sett dem, på Musikens Hus efter släppet av den trista "Skeleton Skeletron". Fast de envisas fortfarande med att inte framföra några låtar från "The Astral Sleep". Nästa turné kanske?

Får hålla till godo med Heaven And Hell (=Black Sabbath med den gode Ronnie Dio) och Therion (för första gången sen Secret of the Runes-turnén) på Loud Park i Oktober. Två riktiga höjdare, men tyvärr är genomsnittskvaliteten på banden ett snäpp lägre än förra året.